 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Med tiden kom konserveringsmetoderna rökning, saltning och torkning att förfinas, men sedan händer inte mycket under årtusendena. Man slaktade hemma på gården och varje by hade sina speciella korvsorter och kryddblandningar. En och annan sort blev väl berömd utanför närområdet, men några varumärken var det inte tal om. I Sverige är det först i mitten på 1800-talet som storskaligheten tar form. Charkuteristen blir bondens ombud hos kunderna i staden. I hundra år är han kung, men i mitten på 1900-talet har industialiseringen definitivt slagit ut den lille mannen med det blodiga förklädet. Ett och annat varumärke dök visserligen upp redan under 1800-talet. Falukorv, medvurst och knackvurst tillhör våra äldsta korvtyper. Korv sågs inte som någon fin mat utan var förbehållen arbetarklassen. Det var bara påläggskorvarna som nästlade sig in hos de högre stånden.
 ”Fordomdags
rådde bland de nordiska folken en ljuvlig, behaglig och harmlös
enkelhet i mat och dryck, och den gjorde människorna sunda, kraftiga,
starka och kloka och uthålliga…Nu åter hava utländska korvmakare och stekare kallats in att uppamma det mest otyglade frosseri”. Denna, aningen överdrivna beskrivning, står Olaus Magnus för. Han hade fått foten av Gustaf Vasa och satt nu 1555 i Rom och skrev på sin Historia om de Nordiska folken. Hela vår korvkultur är ett lån från omvärlden. Det var tidigare främst Tyskland, Frankrike och Italien som bidrog, men på senare år har vi fått en mängd exotiska korvar i gatukökens urval och i varuhusens diskar. Vi vrickar tungan i våra försök att beställa chorizo, kabanoss, salsiccia, och mergues. Det klagas på invandringen, men vi älskar matkulturen som följt med. Det är en fördom att tro att vi har någon högre livsmedelsstandard än andra länder. Kolla in kötthalten i våra vanligaste korvar och jämför med alla dessa nya sorter. De nya har ofta dubbelt så hög kötthalt.
Den varma korvgubben med låda på magen försvann av hälsoskäl på 1950-talet – om det var korvens, korvgubbens eller kundens hälsa man värnade om vetas icke. När de varma korvgubbarna tog slut fick vi fler korvkiosker, det var små "ludor" i trä som kunde stå placerade på de märkligaste ställen. I slutet på 60-talet kom det nya direktiv från stadsmakterna. Nu skulle det finnas rinnande vatten och toalett i kioskerna, inte fanken gick det då att behålla en enda av de gamla skjulen. Man fick bygga nytt och vi fick en massa, tämligen fula, kiosker med platt tak och färgade väggpaneler. En del står kvar och kallas numera gatukök, de serverar allt från hamburgare, köttbullar, vårrullar och kebab. Korven kom liksom bort i hanteringen. Alla dessa sorter Smaka på orden: knackvurst, stångkorv, frukost- och lunchkorv, isterband, prinskorv, wienerkorv, grillkorv och falukorv, leverkorv, blodkorv, timmermanskorv, ölkorv och alla påläggskorvarna, de prickiga korvarna, medvursten, salamin och medistern, men var tog 70-talets pubkorv Bass vägen? Försvann den med Raketosten eller vad hände? Smaken påminde om "rögad" ål, korvens alltså, inte ostens. Var det bättre förr? Naturligtvis inte, bästa tiden för en korv är nu! |
|
Pølse/Pölsa är ett germanskt ord för något uppsvällt, tjockt. Ordet har betecknat korv i svenskan sedan medeltiden, men är sedan 1700-talet även en maträtt på hackade inälvor och gryn. Pølsa säger man också i Norge. Wurst är korv på tyska. Vi känner igen det från bl.a Knackwurst som i förkortad form har blivit knake. Ordet knake är ljudhärmande (onomatopoetiskt) och beskriver alltså hur det låter när man biter i korven! Holländarna säger Worst. Saucisse är det franska ordet för korv, fast det är något missvisande. Ordet härstammar från latinets salsus som betyder saltad. Salsicia är alltså en saltad korv. Italienarna säger Salsiccia och spanjorerna Salchicha medan det på portugisiska stavas Salsicha. Sausage säger engelsmännen om korv sedan år 1066 då Wilhelm Erövraren införde franskan som hovspråk. Det underliga är att så länge ett djur stod kvar i ladan eller på ängen så fick det behålla sitt gamla saxiska namn; cow, calf, sheep osv, men när djuret slaktats och kom in i slottsköken så bytte köttet språk till franska och blev veal och mutton! När den store lexikografen Samuel Johnson 1755 skrev den första ordboken på engelska språket glömde han korven – Sausage kom inte med. Finnarna säger Makkara om korv, varför har jag ingen aning om.
En sång och dans till korvens lov, skrevs av Erik Ahlberg med text av signaturen P.H. 1931 på uppdrag av malmöfirman Kruses Korvar som då hade flera korvgubbar i Skåne. Blommig Falukorv 1965 gav Hasse Alfredson ut en sångbok för barn med titel Blommig Falukorv. Detta namn användes under en tid av Ugglarps Chark som varumärke på en av deras korvar som då hade blommor på skinnet. En liten del av försäljningssumman gick till BRIS – barnens rätt i samhället. Herr och Fru Korv ger ut kokbok Lake Havasu City Cookbook av Raymond Korv och Peggy Korv finns att köpa på Amazon.com ”Man
kan inte bära en korv från ena socknen till den andra,
för då blir den en pölsa!” Falukorven har skyddats Stockholms Stadsvakt, ursprunget till dagens poliser, kallades på 1800-talet för korvar. Här uppstod uttrycket ”lagoma korvar är bäst” då chefen för vaktstyrkan fänrik Resenhoevt begärde att rekryterna skulle vara längre. Överståthållare Carl Sparre fällde komentaren.
|
||||||||
| Text av Christian Kindblad |
| Öppet:
Måndag-Fredag 11-18, Lördag
12-17 Julstängt 24 december - 1 januari. Välkommen åter 2 januari 2009 Malmö: Gyllenpalmsgatan 2, tel. 040–683 32 55, e-mail: info@korvhuset.com |